Svenska

Till skillnad från vad många kanske tror har Sverige aldrig varit ett enspråkigt land. Det finns faktiskt inte ett enda land på jorden som är det. I Sverige liksom i andra länder har det alltid funnits språkliga minoriteter, både invandrade och inhemska. Samiska är till exempel ett inhemskt språk medan turkiska är ett invandrat. Men i dag håller det språkliga landskapet på att ritas om. Länge var finska det i särklass vanligaste invandrade språket. I dag är det arabiska. Samtidigt är allt fler svenskar i arbete och utbildning verksamma på engelska. Vad är det som håller på att hända? Hur fördelar språken sig, hur behandlas minoritetsspråken? Och vilka språk kommer vi att använda i framtiden? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften <i>Språken: Den nya mångfalden</i> av språkvetaren Mikael Parkvall.   <br/><br/>Författaren är lingvist vid Stockholms universitet. Han har forskat i synnerhet om pidgin- och kreolspråk, men har även publicerat inom flera andra språkvetenskapliga områden, både populärvetenskapligt och i facktidskrifter. Några aktuella böcker är <i>Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk </i>(3:e upplagan 2016), <i>Laddade ord: En bok om tankens makt över språket </i>(tillsammans med Lars Melin, 2016) och <i>Sveriges språk i siffror: Vilka språk talas och av hur många? </i>(2015).   <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Det nya Sverige</i>, som tillsammans utgör en årsbox.

De kan tyckas oansenliga, men de kan med bara några få bokstäver förändra allt. Det handlar om de ytterst betydelsebärande, och ofta omvälvande, men ganska små ord som kallas negationer. Ord som inte, icke och ej. <br/><br/>Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta tredje häfte dyker språkvetaren Henrik Rosenkvist ner i ett hav av negationer. Det är ett språkligt fenomen som återfinns i alla kända språk i världen. Men negationerna ser olika ut, också bland svenska dialekter. Negerande ord bär dessutom på svar om hur språk i allmänhet är konstruerade. Hur vi använder negationer, hur vi inte använder dem, kan avslöja hur mänskligt tänkande fungerar. Och det kan väl inte vara oviktigt, inte.   <br/><br/>Henrik Rosenkvist är professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Han är född och uppvuxen i Kristianstad, och disputerade i Lund 2004 på en avhandling om grammatikaliseringsteori. Hans huvudsakliga intressen är grammatik och språkhistoria, och detta har resulterat i flera dialektsyntaktiska forskningsprojekt med fokus på språkdrag som i många fall saknas i de germanska standardspråken. Språk som frisiska, schwabiska och bayerska har studerats i olika sammanhang, men på senare tid har han främst ägnat sig åt älvdalska och estlandssvenska. Sedan 2014 är han en av experterna i programmet <i>Språket</i> i P1.   <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Orden</i>, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Icke-orden</i> är tredje häftet i boxen.

Trots att romani inte har någon egen nation och länge saknade skriftspråk, har språket överlevt migration som rört sig över stora delar av jordklotet. Det är en bedrift, inte minst med tanke på hur diskriminerade och utsatta romerna som grupp varit.  <br/><br/>Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta fjärde häfte tränger Kimmo Granqvist, professor i romska studier, in i romernas språk och försöker förstå vad det är som händer med språk och talare som ständigt befinner sig i rörelse. Romani chib har överlevt mot alla odds och Granqvist analyserar varför, samtidigt som han beskriver språket och hur romerna själva ser på det.   <br/><br/>Kimmo Granqvist är tidigare professor i romska studier vid Södertörns högskola, gästprofessor vid Uppsala universitet och universitetslektor i romani och romsk kultur vid Helsingfors universitet. Han disputerade 1997 och är docent i modern nygrekiska och lingvistik vid Helsingfors universitet samt docent i lingvistik vid Uleåborgs universitet. Granqvist är primus motor för romsk lingvistik i Finland och har publicerat mycket om finsk romani. Han har samordnat flera internationella projekt kring romsk lingvistik och representerar för närvarande Finland i expertkommittén för den europeiska stadgan för regionala språk och minoritetsspråk.   <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Orden</i>, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Orden i rörelse </i>är fjärde häftet i boxen.

Det finns ungefär lika många ord för färger på svenska som det finns för lukter på jahaiernas språk. Jahaierna -- ett folk i Malaysia -- visar sig dessutom vara lika bra på att identifiera lukter som svenskar är på att avgöra färg. Det säger något om hur orden hänger samman med vår uppfattning av världen.  <br/><br/>Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta femte häfte skriver lingvisten Niclas Burenhult om språkets förmåga att ordna verkligheten. Det handlar om sambanden mellan språk och tanke. Hur påverkas folk som har många ord för lukter, till exempel -- blir de bättre luktare? Burenhult visar hur språken hänger samman med hur vi förstår världen och slår ett slag för studier av den mångfald av språk som finns, men som sakta försvinner, för att kunna begripa vilka vi människor är.   <br/><br/>Niclas Burenhult är docent i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet och leder projektet "LANGKEY -- Language as key to perceptual diversity", finansierat av Riksbankens Jubileumsfonds jubileumssatsning. Hans forskning rör förhållandet mellan språk, kognition och kultur, med särskilt fokus på sambandet människa--miljö. Han bedriver också omfattande dokumentation av hotade språk och är en ledande expert på de inhemska asli-språken på Malackahalvön i Sydöstasien.  <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Orden</i>, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Orden och verkligheten</i> är femte häftet i boxen. Redaktörer för årsboxen 2021 är Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond, och Patrik Hadenius, språkvetare och förlagschef på Norstedts.

Språket speglar på många sätt oss människor. Orden vi väljer avslöjar till exempel våra fördomar och förutfattade meningar. Det handlar inte bara om fördomsfulla eller kränkande ord, utan också hur vi uttrycker vilka som tillhör en grupp, och vilka som vi anser inte gör det. Fördomarna ligger gömda i hur vi pratar med -- och om -- varandra.  <br/><br/>Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta sista häfte skriver Torun Lindholm Öjmyr, forskare i psykologi, om hur språket färgas av både medvetna och omedvetna föreställningar om andra. Och den allra tydligaste indelningen är den i <i>vi</i> och <i>dom</i>. Den syns i hur vi uttrycker oss om andra och påverkar vårt förtroende för människor runt omkring oss.    <br/><br/>Torun Lindholm Öjmyr är professor i psykologi vid Stockholms universitet. Hon har forskat på olika teman kring grupper och fördomar, med fokus i första hand på hur en individs etnicitet eller kön påverkar bedömningar i rättssystemet och arbetslivet. Hon bedriver också forskning kring beslutsfattande samt om minnets tillförlitlighet i rättsliga sammanhang. I ett pågående samarbete med filosofer, statsvetare och medievetare driver hon ett forskningsprogram kring kunskapsresistens. Torun Lindholm Öjmyr har varit ledamot i Svenska Nationalkommittén för psykologi och är arbetande ledamot i Kungliga vitterhets, historie och antikvitetsakademin.  <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Orden</i>, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Vi och dom</i> är sjättehäftet i boxen. Redaktörer för årsboxen 2021 är Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond, och Patrik Hadenius, språkvetare och förlagschef på Norstedts.